2008-01-08
Nu ar vi tillbaka i varldsstaden Mumbai. Kan lungt saga stt vi fatt ett lite battre intryck av staden denna gangen. Forra gangen bodde vi i slummen, korde genom slummen och sag i princip bara slummen. Denna gangen valde taxin att aka pa ‘motorvagen’ som kantas av riktiga hus och vasterlandska affarer. Detta gav ett betydligt battre intryck av staden.
Igar flog vi upp fran Kerala till Mumbai. Aldrig har jag mott en sadan sakerhetskontroll. Nar vi mellanlandade kom det folk och sokte igenom planet och kollade sa att alla handbagage tillhorde nagon. Man var dessutom tvungen att knappa upp sakerhetsbaltet occh sedan knappa det igen. Det ar trafiksakerhets vecka nu. Det sitter skyltar langst med vagen med budskap som “don’t drive and dare, drive and care’ och ‘dare takers are risk markers.’
Trivandrum var en icke turistanpassad stad dar trottoarerna var som en lattare hinderbana och vi var standigt radda att stenarna som ligger over avloppen skulle ga sonder. Restaurangerna var mattligt rena och jag delade toalett med en ratta. Pa vart hotell var allt forbjudet, tvatta, torka tvatt, anvanda toapapper, krakas, bloda ner orngottet….
Vi var aven pa zoo (stora djur i sma burar) och pa bio. Applader, strommavbrott, snackspaus och mobilsamtal ar tydligen vanliga avbrott under en film.
Nu ska vi ut och se vad Mumbais shoppingliv har att erbjudda..
6 kommentarer
2008-01-04
Just nu befinner vi oss på backpackerorten Vakala, efter nästan en hel vecka i Cochin (väldigt mysig stad). En av höjdpunkterna var när vi åkte båt på kvällen och några tjejer började spontandansa bollywooddans. Vi var mycket imponerade. Vi träffade även på några nunnor som facinerades av hur liten Kristin var (she’s so tiny).
Nyårsafton firade vi bland teplantagen i Munnar. Det var otroligt vackert. Vi bodde på ett homestay, och från vår veranda kunde vi blicka ut över teplantagen. Bergen ligger på 2000m höjd och tebuskarna växter i mkt branta sluttningar. Vi var väldigt imponerade av teplockerskorna som arbetade i solen och med den lutningen hela dagen. Vi besökte även en man som odlade alla kryddor man kan tänka sig. Vanlij, kanel, kakao, all spices, muskot och massa andra saker. Jag blev speciellt lycklig över att få posera brevid kaffeplantan. Vi fick även se hur de tappade gummi från träden och gjorde något som såg ut som bilmattor (vi vet inte riktigt hur de förädlade det sedan, de kan ju inte bara tillverka bilmattor). Tyvärr är det lite svårt att kommunicera ibland. Den stora frågan under denna resan är hur man planterar om annanasplantor. Eftersom plantan dör när man skördar annanasen och annanasen säljs med toppen kvar (som man annars kan plantera om för att få en ny planta) borde antalet annanasar minska. Kan man odla nya annanaser på annat sätt? Går det att dela på toppen och få flera annanaser av den? Ingen som vi har frågat förstar vad vi menar.
En annan rolig sak är huvudskakningen. Indierna skakar lite fram och tillbaka med huvudet, ungefär som vi gör när vi vill illustera ‘jag vet inte’ eller ‘det kvittar’. Här betyder det ungefär OK.
Vi har även kommit fram till att det är väldigt bra att de tutar så mycket i trafiken, eftersom de kör om i kurvor på mycket slingriga och kurviga bergsvägar. Att räcka ut handen genom fönstret när man svänger verkar också vara populärt.
Nu har vi kommit fram till Vakala, en backpacker ort. Det är väldigt vackert här. Dock är det inte speciellt barnvänligt eftersom byn ligger längst med ett gigantiskt stup och att bada är förenat med livsfara (lugn mor jag går endast ut så jag blöter tårna). Sofia och jag har bildat en förening som förfasar sig över dåliga föräldrar. Tex kan vi förfasa oss över att en 5 åring springer nära stupkanten utan föräldrarnas uppsyn, barn som saknar solhatt och T-shirt i skydd mot solen och barn som leker själva i de livsfarliga vågorna.
Imorgon ska vi resa till Trivandrum eller Thiruvananthapuram som det också heter. Det blir den sydligaste punkten i vår resa.
8 kommentarer
2007-12-27
Så här går det till när man vill gifta sig i detta landet.
Man sätter in en annons i tidningen:
‘Föraldrar till en pånyttfodd ortodoxman, välbargade, biokemist som arbetat i europa, söker foräldrar till en pånyttfödd ortodox flicka, med utbildning, god hjärtad, bra utseende mm’.
Sen är det bara att välja och vraka bland svaren.
17 kommentarer
2007-12-27
Nu har vi kommit fram till Cochin i Kerala. Det är en väldigt mysig och lagom stor stad. Julafton spenderade vi i Kandolim, Goa, samt på en tågstation. Vi ville inte stanna kvar på vårt indiska hotell (det bodde bara indier där) eftersom de inte ville låta oss äta roti med te (Roti är ett indiskt bröd som man har till maten, men enligt indier är det inget bröd, fast det är gjort av mjöl, vatten och olja).
Vi träffade också på den första taxichauffören som inte körde som en galning och använde säkerhetsbälte!
Tågresan till Kerala gick bra. Det var betydligt mindre folk än när vi åkte till Goa. Även om man ser ganska många turister, speciellt i Goa, så verkar det som folk tycker det är spännande med bleka människor.
Vi har åkt runt på backwaters, ett flodsystem. Det var väldigt mysigt att glida runt i en liten båt, nästan helt vindstilla. Vi fick dricka kokosmjölk från nötter som en av männen som stakade fram båtarna plockade ner. Vi fick även en guidning av olika kryddor och hur de växer.
Vi har ordnat en resa upp i bergen. Förhoppningsvis kommer vi då få se teodlingar och kryddor. Vi vet att vi kommer få se elefanter, det verkar vara det som folk är ute efter att få se här.
Cochin är väldigt mysig. Turismen har börjat komma igång här i söder, man ser endel europeiska turister. Det är inte en lika hetsk stämmning här, utan man kan gå runt utan att bli påhoppad. Det verkar vara lite högre levnadsstandard här. Man ser inte lika många som bor på gatorna och det finns färre tiggare.
Eftersom kommunistpartiet styr här ser man hammare och skära målade på väggarna överallt, samtidigt som det är shoppingfestival just nu. Hittills har jag sett en överkord råtta samt en trebent hund här nere. Dessutom bor det några mystiska djur på vår toalett.
4 kommentarer
2007-12-23
Nu när vi är säkra i turisttäta Goa kan jag berätta om vårt hotell i Mumbai. I Mumbai är 50% av befolkningen hemlös. Vårt hotell låg i vad vi kallar finslummen. Vårt hotell var visserligen ett riktigt hus med väggar och tak, men på samma gata bodde folk även i skjul, på en jordhög, i en sophög eller direkt på gatan. Stämningen var däremot vanlig, fast vi ville inte gå ut efter att det blivit mörkt. Vi har dock ordnat ett hotell i turistkvarteren tills vi kommer tillbaka. Turistkvarteren här är dock inte så turistiga.
Vi lyckades komma med tåget till Goa. Det var tre timmar försenat när vi startade och kanske fem när vi kom fram. Samanlagt tog det ca 13 h. Vi åkte turistklass, andra klass, vilken nog är att rekommendera. Tågen var faktiskt bättre än man förvantat sig. Det är tre bäddar över varandra som kan fällas ner på natten. Den understa är uppfälld på dagen och anvands då att sitta på. Det ar fullt med försaljare som ropar chai, chai, chai (te) eller pani, pani, pani (vatten) hela tiden. De säljer jättegod mat tex små degknyten för 1 kr stycket.
När vi äntligen var framme i Goa, visade det sig att vårt hotell dubbelbokat vårt rum den 23 dec. Vi lyckades få dem att fixa ett rum på ett annat hotell, efter att ha klagat länge och vägrat lämna receptionen. Senare visade det sig att hotellet nog dubellbokat ganska många.
Efter vart sunkiga hotell i Mumbai, blev vi överlyckliga över den charterliknande 3 rumslägenhet vi fick här. Balkong, pool, nära till stranden. Framförallt relativt rent. Inget är rent i Indien.
Vårt hotell visade sig vara ett britthotell, dvs det bodde bara rodnatta britter där. Efter min första dag på stranden kunde jag smälta in ganska bra bland dem.
Vi spenderade sedan två dagar med att bada och sola. Precis vid vår strand hade ett fartyg gått pa grund för 7 år sedan. Det låg fortfarande kvar, eftersom de inte kunnat komma överrens om vem som ska bärga det. Så vi badade i havet, med palmer i bakgrunden och ett jättestort fartyg i förgrunden.
Det går runt en massa kor här. Indierna matar dem och de verkar trivas rätt bra. Fast vi försöker att inte gå för nära, vilket är lite svårt eftersom de är ganska framfusiga. De äter upp skräp som ligger på marken. Sophanteringen här är obefintlig. Det ligger skräp överallt. Skräpet äts sedan upp av kosorna eller bränns på gården.
Idag har vi bytt till vårt nya hotell. Verkar ganska rent och trevligt och vi verkar vara de enda gästerna. Fast det låg en stor död råtta framför ingången.
Vi har det bra och är friska ännu. Imorgon är det julafton och vi ska ta kvällståget till Cochi i Kerala.
Kristina
8 kommentarer
2007-12-19
Nu är vi frame I Mumbai, efter en lång resa. Det första vi märkte var ljuset. Nar planet närmade sig Indien, blev det plötsligt jätteljust. Alla blev pigga, fastän kl var två på natten och vi bara sovit i 3 timmar. Vi lyckades fixa en taxi på flygplatsen och gav oss iväg in mot stan.
Mumbais trafik är, milt uttryckt, livligt. Vi konstaterade snabbt att den viktigaste atteraljen på bilen, var tutan. Kontrasterna här är verkligen stora. Man åker förbi kvarter med fina hus (indiskt fina hus, inte svenskt fina), skolor med höga staket och slum.
Det finns så mycket folk här. Människor bor I små kojor, byggda på trottoarerna. De ser ut som de kojor man byggde som lite, fast inte lika fina. Taket består av presenningar, plastpåsar och annan bråte. Folk har getter, kor och höns på gatorna. Hitills har vi sett 2 trebenta hundar.
Vårt hotel visade sig lyckligtvis både ha tak och väggar. Måttligt rent, västerlandsk toalett som går att spola ibland, airkondition och en heltäckningsmatta som nog legat i ett annat rum innan.
Vi lyckade efter mycket köande skaffa tågbiljetter till Goa och sedan vidare till Kerala. Det var I princip fullbokat, men vi åker till Goa imorgon och vidare till Kerala på julafton. Efter att ha köat I ca tre timmar, utan mat hittade vi ett ‘västerlandskt café’, där de hade kopierat illykoppar och bodum kaffekokare. Det var skönt att få sitta lite I lugn och ro. Hitills har vi åkt taxi överallt, det kostar som en svensk bussbiljett ungefär. Vi känner oss inte riktigt redo att prova på kollektivtrafiken än.
Idag har vi åkt till turistkvarternen och tänkte strosa runt här. Imorgon tar vi tåget till Goa.
Kram Kristina
6 kommentarer